Alt om sesongdepresjon | Philips Lysterapi

Hva innebærer sesongavhengig depresjon?

Jo lengre fra ekvator vi kommer, desto større er de årstidsmessige forandringene i naturen: her er forskjellene som størst mellom sommer og vinter når det gjelder både lengden på dagene og temperatur. De fleste dyrene har tilpasset atferden til årstidene, fuglene legger f.eks. egg på våren. Vi mennesker viser ingen store årstidsforandringer, men det er påvist visse mønstre når det gjelder søvn og aktivitet. Generelt sovner vi senere og iblant sover vi også lengre på vinteren enn på sommeren.

Sesongavhengig depresjon innebærer at man får depressive symptomer i forbindelse med at årstidene skifter. Sesongavhengig depresjon er vanligst på de årstidene der dagene er som kortest (høsten og vinteren) men forekommer for noen også på våren. Et av de mest påtagelige symptomene ved sesongavhengig depresjon er ekstrem trøtthet, dette til tross for at man sover mer enn vanlig.

Symptomer ved sesongavhengig depresjon:

• Man sover lengre (gjennomsnittlig 1,5 time lengre per døgn)

• Endringer i humøret avhengig av årstid

• Trøttere og mer nedstemt på vinteren enn på sommeren

• Økt appetitt, økt søtsug og sug etter karbohydrater

SAD – Seasonal Affective Disorder

For en del mennesker innebærer de skiftende årstidene et reelt problem. De opplever en konstant trøtthet selv om de sover mye, blir nedstemte og i dårlig humør, har lavere energinivåer og presterer dårligere på vinteren enn på sommeren. Symptomene innledes ofte allerede på høsten, og de fleste oppgir at januar og februar er de verste månedene. En liten del av befolkningen (1-3 %) rammes av alvorlige symptomer. I disse tilfellene snakker man om SAD, sesongavhengig depresjon (seasonal affective disorder). På vinteren rammes de av ekstrem trøtthet, depresjoner og/eller angst.

För en del människor innebär årstidsväxlingarna ett reellt problem. De upplever en konstant trötthet även om de sover mycket, blir nedstämda och på dåligt humör, har lägre energinivåer och presterar sämre på vintern än på sommaren. Symptomen inleds ofta redan på hösten, och de flesta uppger att januari och februari är de månader som är värst. En liten del av befolkningen (1-3 %) drabbas av allvarliga symptom. I dessa fall talar man om SAD, seasonal affective disorder. På vintern drabbas de av extrem trötthet, depressioner och/eller ångest. I de fall när symptomen är så pass allvarliga och även påverkar det sociala livet och förmågan att utföra arbete på ett fullgott sätt ska man alltid kontakta läkare eller psykolog för diagnos och behandling.

Om symptomene er alvorlige og påvirker det sosiale livet og arbeidsevnen skal man alltid kontakte lege eller psykolog for å få en diagnose og behandling.For en del mennesker innebærer de skiftende årstidene et reelt problem. De opplever en konstant trøtthet selv om de sover mye, blir nedstemte og i dårlig humør, har lavere energinivåer og presterer dårligere på vinteren enn på sommeren. Symptomene innledes ofte allerede på høsten, og de fleste oppgir at januar og februar er de verste månedene. En liten del av befolkningen (1-3 %) rammes av alvorlige symptomer. I disse tilfellene snakker man om SAD, sesongavhengig depresjon (seasonal affective disorder). På vinteren rammes disse av ekstrem trøtthet, depresjoner og/eller angst. Om symptomene er alvorlige og påvirker det sosiale livet og arbeidsevnen skal man alltid kontakte lege eller psykolog for å få en diagnose og behandling.For en del mennesker innebærer de skiftende årstidene et reelt problem. De opplever en konstant trøtthet selv om de sover mye, blir nedstemte og i dårlig humør, har lavere energinivåer og presterer dårligere på vinteren enn på sommeren. Symptomene innledes ofte allerede på høsten, og de fleste oppgir at januar og februar er de verste månedene. En liten del av befolkningen (1-3 %) rammes av alvorlige symptomer. I disse tilfellene snakker man om SAD, sesongavhengig depresjon (seasonal affective disorder). På vinteren rammes de av ekstrem trøtthet, depresjoner og/eller angst. Om symptomene er alvorlige og påvirker det sosiale livet og arbeidsevnen skal man alltid kontakte lege eller psykolog for å få en diagnose og behandling.

Å motvirke sesongavhengige humørsvingninger

Føler du at humøret svinger med årstidene kan det hjelpe med noen små forandringer i rutinene dine. Å dempe lyset de siste timene før du legger deg gjør det enklere å sovne. Sterkt lys på morgenen bidrar også til at du føler deg mer opplagt og får mer energi i starten på dagen. I tillegg er det viktig å opprettholde regelmessige rutiner med små variasjoner i sovetider, å eksponeres for nok lys i løpet av dagen, lite lys på kvelden og ha det mørkt om natten. Ved å oppnå en god balanse mellom hvile og aktivitet minskes risikoen for søvnproblemer og sesongavhengig depresjon.

Lysterapi mot sesongavhengige humørsvingninger

Lys er nødvendig for at vi skal se, men lyset har også andre fordeler. Lys er det hovedsakelige eksterne stimuliet for den biologiske klokken i hjernen og det har umiddelbar effekt på kroppen, energinivået og humøret.
I en undersøkelse* med 145 personer ble Philips EnergyLight (2500 lux) testet på deltagerne i en toukersperiode. Deltakerne brukte energilampen minst en time om dagen i ti av disse fjorten dagene. Philips registrerte deltakernes allmenntilstand i testperioden, og sammenlignet med etterfølgende to uker, da deltakerne ikke ble utsatt for ekstra lys. Også deltakerne som vanligvis ikke opplever sesongavhengige endringer i humør og energinivå følte seg mer våkne og i bedre humør av det sterke, hvite lyset sammenlignet med ukene uten ekstra lys.Lysterapi med energilampe som etterligner dagslyset gir en oppkvikkende effekt. Når du bruker Philips energilampe stimuleres spesielle reseptorer i øynene som utløser kroppens naturlige svar på sollys. Dette bidrar til at du føler deg mer energisk, aktiv og opplagt. De dagene energinivået er lavt og du er trøtt fremmer en energilampe livskraften på en naturlig måte.

*Partonen, T. & Lönnqvist, J. Bright light improves vitality and alleviates distress in healthy people. Journal of Affective Disorders 57, 55–61 (2000).

Ljus behövs för seendet, men ljus har även andra effekter. Ljus är det huvudsakliga externa stimulus för den biologiska klockan i hjärnan och det har omedelbara effekter på kroppen, energinivåerna och humöret.

I en undersökning* med 145 personer användes Philips EnergyLight (2500 lux) på deltagarna under en tvåveckorsperiod. Deltagarna använde energilampan minst en timme om dagen, i tio av dessa fjorton dagar. Philips mätte deltagarnas välmående under denna period, och jämförde resultaten med efterföljande två veckor, då inget extraljus användes. Även för de deltagare som normalt sätt inte uppvisar säsongsbundna förändringar i humör och energinivåer förbättrades vakenheten och humöret av det starka vita ljuset jämfört med veckorna utan extra ljus.

Ljusterapi med energilampa som efterliknar dagsljuset ger en uppiggande effekt. När man använder Philips energilampa stimuleras speciella receptorer i ögonen som utlöser kroppens naturliga svar på solljus. Det här hjälper dig att känna dig mer energisk, aktiv och pigg. De dagar när din energinivå är låg och du är trött främjar en energilampa livskraften på ett naturligt sätt.